Kort anekdot angående Promoes turnépremiär i Västerås för ett tag sen. När jag parkerar bilen utanför huset ser jag förre medlemmen Cosmic komma dragandes med en dvd-box, troligen en trilogi för den såg köttig ut. Han såg inte helt nöjd ut, det gör han iof sällan. Men var det för att resten av truppen var på spelning medan han fick nöja sig med en låda film?

Spelningen var för övrigt sådär. Det var  först när Supreme kom in och de brände av en kompott av gamla looptroop hits som det verkligen tog fart. Men helvete vad körsångerskan var snygg... alltid nåt.

Tänkte bjuda på några av de tyngaste låtarna idag. De som alltid halkar på när promillegränsen är på väg ikapp decibelnivån. De har nåt mer gemensamt. Gungande tunga rätt monotona beat. Enkelt att hålla reda..stomp stomp.

När jag skrev här senast var det november, det var morrissey, det var depression, det var flottiga kartonger med spår av mögel synligt för andra än SKL. Nu ger jag inte mycket för folk som härstammar från Linköping men det är ett helt annat inlägg och handlar mest om hockey.

Jag hittade ett gulnat (allt för historien) ark under huvudkudden med idéer och tankar för inlägg. Nu är det ju så jävla illa att jag inte kan läsa vad jag själv skriver och det har blivit pinsamt påtagligt vid ett flertal så kallade föredrag som istället har spårat ur i ett oralt ordbajsande i ett försök att dölja mina brister.

Så istället för väl formulerade tankar bjuder jag på ännu ett exempel av total gallimattias.

Titeln för inägget är lånat från Mase som drog iväg i ett par år och praktiserade buddism bland getter (?) och berg. Det är lite så jag känner mig även om det bara vart ett halvår.

Från Anders: "De regler som gäller är: Länka till den person som har utmanat dig och glöm inte att lägga in dessa regler i inlägget. Berätta sju saker om dig själv, både alldagliga och oväntade. Utmana sju personer i slutet av inlägget genom att nämna deras namn och länka till deras sidor. Låt dessa personer få veta att de har blivit utmanade genom att lämna en kommentar på deras bloggar."

1. Anledningen med en sån här lista är väl att få ur sig sju saker om sig själv som är sådär lite lagom roliga eller spännande. Någonstans mellan de sju dödssynderna och sju sorters kakor i seriositet. Men det kan jag tycka är lite kul när jag ändå inte kan sova (fast jag borde tycka att det är lite pretantiöst också).

2. Ogillar verkligen ljudet av kartonger som viks ihop. Under mina sommarjobbande dagar på ICA-lagret var detta ett stort problem. Försökte hålla axeln för ena örat och sjunga något samtidigt som jag skulle göra detta, på ackord...

3. Om jag skulle välja en kaka blir det morotskaka. Tycker att juryn också får omnämna kolakaka och nån syltkaka mamma gör som är sjukt god.

4. På gränsen till frosseri i det senaste men den dödssynd jag är närmast i mina ögon är lättja ("Det måste finnas mera än att bara vara, när inget engagerar en"). Omnämnande även här och fyller på med vällust (How you doin' ...?) och högmod (Denna lista, min blogg mm) .

5. Är periodare av stora mått, gäller det mesta. Exempel är att jag numer har koll på större delen av världseliten i cykel och snooker. Ett annat är att jag kommer på ungefär fem "lysande" företagsideér i veckan men inget blir nånsin av. 

6. Ser fram emot premiären av På Spåret imorgon.

7. Önksar mest av allt just nu att min bror blir frisk.

Har verkligen inte sju bloggvänner. Men jag skickar passningen till de sju små dvärgarna och hopppas att dom kankse har nåt nytt och fräscht att komma med..

Prince of Persia says:

vad tror du om matcherna ikv då brushan?

Stefan says:

kryss fii fan

har inte kolla tabelläget idag slår motivationklass

arsenal smiskar ass alalfall, odm har nåt att lira för

villareal man u---givet kryss

Prince of Persia says:

shit är det så?

jag hade tänkt 2a på man u

fast villarreal är väl starka hemma?

inter 1a aiiingen problem

Stefan says:

jo..plus att båda har 8p dom andra avsågade, tar dom varsit poäng är dom hemma....man behöver inte var för konspiratorisk för att hitta krysset då

3:an och 4:an har 2p med två vinster sista har dom 8p.....do the math

aaainga problem, sätt bostaden så har du en 5:a på strandvägen

Prince of Persia says:

bah bah.. och om jag torskar kan du vänta dig flyttgubbarna knacka på hos dig runt 10 imorgon

Stefan says:

med 5:a på strandvägen har du obegränsad liggande närmsta tio åren

ser du breaket här kompis

living on the edge

du kan alltid bo på min soffa kompis, fett stor

Prince of Persia says:

du har en poäng.. jag köööööööööööör

Stefan says:

nu kööööööööööööör vi

Prince of Persia says:

btw.. pool-matchen.. given 1a va?

Stefan says:

en sak i sänder brushan....den är imorrn.måste ha senaste info

Prince of Persia says:

ok ok shit jag kör imorgon då..

Stefan says:

stukar torres dojan eller hans favorittjur blir spetsad i madrid är det kört

Prince of Persia says:

keep me in the loop.... jag är fett taggad.. eeestrandvägen...

Stefan says:

eeefterfeeest på eeestrandvegen....aaainga problem. startar en facebookevent av detta

Prince of Persia says:

gryyyymt.. facebookevent lockar slynor.. bra jobbat!

Stefan says:

det är så jag jobbar

Ja, jag är bitter. Hur fan kan vissa gå genom livet med en konstant ström av medflyt? Hur går det till? Hur skapar man den turen? När man själv vandrar eller snarare vadar i en aldrig sinande strid ström av skit, uppför strömmen dessutom. Likt när Tom Hanks knackar hål i nåt gammalt avloppsrör i feelgood filmen nycklen till frihet. Där plaskar man runt dagligen. Om någon skulle göra en film om mitt liv skulle det bli nån korsning av "truman show", "the ring" och den där snubben Earl.

Teorier som att det jämnar ut sig eller att man ser tillbaka med ett minne som skulle vara selektivt har jag förkastat för länge sedan. Egentligen är jag inte avundsjuk på de som slipper motflytet. Jag ber inte om tur, jag ber bara om att någon dag i mitt jävla liv slippa ha otur.

Varje dag hoppas man att idag är dagen det vänder, kollar efter små tecken. Aha, polaren rev ner den skål jag och ett gammalt ex köpte en romantiskt stund i en liten by med fler tjurar än människor i ett soligt Spanien. Kanske satt det i den? Den enda lilla pryl man fick med sig och hade kvar. Någon dag senare har vi svaret. Det var inte den, det var bara ytterligare en i raden av oturshändelser.

I många år har jag letat efter sådana små saker som ett tecken på att nån däruppe säger: "Ok, helt sjukt att du stått ut under den här tiden. Jag är verkligen ledsen såhär i efterhand. Jag hade ett bet med han Gabriel, ängeln du vet. Vi ville se hur mycket en person kan utstå innan han tar till snaran. Jag har insett att du kämpar vidare som bara en dåre kan och nu har vi gjort upp i godo. Kalla mig morbid men det var kul så länge det varade men nu går du fri. Lycka till! /Deus aka Gud"

Jag väntar fortfarande...

Det var måndag och jag kände mig blå

en klagan känns så mycket mer motiverad då

idag är fredag och en helt annan dag

fylld med betydligt mer välbehag

för visst är det en fråga om tid

den man inte har när själen är i frid

men när den gör uppror är en annan sak

då vill man direkt sjunga ut att här är ett vrak

morrisey med en björk i fickan och ledsen gitarr

eller reggae med hängmatta och fet cigarr

nu har jag slutat klunka thinner

botaniserar bland hyllan med fina viner

igår var här middag i sällskap med en ung mö

skydd i latex hindrade mig att så ett frö

ikväll kommer sällskap ifrån sthlm

att få ihop slutklämmen börjar bli något bråttom

men vi kan väl säga som så för dom som hör på

att blå är en färg som kan komma och kan gå

Energin är på samma låga nivå som ett gäng berusade fjortisar på ett pendeltåg. Sen jag kom hem från jobbet har jag inte gjort en enda vettig handling, knappt där heller. Orkeslös, tråkig och trött dag.

Det är ju måndag, då ska det vara så. Ingen gillar måndagar. Ställa klockor, jobba, träna och äta samma gamla dagensrätter på bestämda tider. Annars är salalden slut på lunchrestaurangen och servitriserna har sen länge skitit i att torka av borden.

-Klockan är ju ett vilken sekund som helst, kommer det nån dum jävel nu får dom skylla sig själva.

Nu är den snart ett igen, tolv timmar senare. Enligt normen borde jag såklart sovit för minst 1h12minuter sedan. Måndagar är som en lightversion av känslan att komma hem från semester. Sen domnar känslan bort och nånstans kring torsdag eftermiddag kommer nästa, lightkänslan av att åka på semester, fredag. Skönt inga rutiner, äntligen får man snacka med kompisarna om helgens syndiga planer och kanske till och med utföra några.

Och då är man ändå i ett "ensamhushåll" och har ingen annan att ta hand om än sig själv men det är tydligen tillräckligt för att tröttna. Tvivlar inte en sekund på att när helgerna med blir rutin i form av storhandel på ICA maxi, snickrande på altanen som aldrig blir klar och mer eller mindre frivilliga släktmiddagar så är det ytterligare en droppe i den berömda bägaren. Och ytterligare en droppe bläck till att fylla skilsmässopappren. 

Höstdepression, brist på solljus eller allmänt bitter. De stämmer väl in till viss del allihop eller så har jag bara inte legat på länge.